Han är man!

Jag håller på att virka en klänning till dottern. Igår kväll bad jag min sambo att klippa av lite trådar som jag hade fäst och han lovade att absolut inte skulle klippa av någon ofäst tråd. För att vara säker så satte jag dit en säkerhetsnål och sa till honom att bara klippa av de trådar som var till vänster om den. Trots det så hade han klippt av en ofäst tråd när jag kom tillbaka. Självklart repades ett hörn upp en bit.

Idag sade jag till honom att nu fick han virka om framsidan och visade honom hur man gjorde luftmaskor, fastmaskor, halvstolpar och stolpar. Han satt och pillade med virknål och tråd en lång stund och jag hämtade kameran.
- Det här måste jag bara visa upp! sa jag. Titta in i kameran då!
- Nej, det tänker jag inte göra, svarade han, och du får inte visa upp de där bilderna på internet.
- Jodå, jag ska lägga upp dem på facebook.
- Det ska du inte!
- Varför inte då? frågade jag.
- Jag är man! svarade min sambo. Jag frågade vad han menade med det och han svarade att jag visste vad han menade. Och visst gör jag det... Att virka är en tjejgrej, kvinnogöra, eller vad man nu vill kalla det.
- Men det finns män som virkar! protesterade jag. Och vad gillar du att göra?
- Städa och laga mat och sånt, svarade sambon.

Tjejgrejer och kvinnogöra ja... Ja, han är inte så konventionell som det kanske verkade först. Faktum är att det faktiskt är han som står för de där sakerna i den här familjen... Städa, diska, laga mat och sånt. Han är däremot inte särskilt bra på att bygga saker, sätta ihop möbler från Ikea och sådant. Där tar jag över. Att virka och sånt är nog egentligen den enda "tjejgrejen" jag gör. Efter en diskussion om att folk skulle tycka att han var töntig gick han till sist med på att låta mig lägga upp en bild här.
- De flesta som läser min blogg virkar nog själva, sa jag. Och han tyckte att han hade förtjänat att synas virkandes efter att ha förstört något som jag hade hållit på med i tre dagar. Han sa tom att jag fick lägga upp en bild på facebook, men vi får väl se hur det blir med det.

Hur det gick med virkandet? Han var ju så seg att dottern säkert skulle vara 5 år innan klänningen blev klar. Jag lyckades rädda det som blev förstört. Snyggt blev det inte, men förhoppningsvis kommer det inte att synas så mycket när jag sytt ihop delarna. Men som ni ser på bilden så lyckades han i alla fall lägga upp luftmaskor, min käre sambo.